Idag hade vi träningsdate med Sigrid, Spica och Aika. Eftersom att vi valde att ses på Värmdö så regnade det hela förmiddagen. Sigrid är, enligt vädrets makter, inte riktigt välkommen på den här ön. Det regnar varenda gång hon bara tänker tanken på att åka hit! Bra att veta, om vi skulle få problem med grundvattnet eller sådär. Då är det bara att vi bjuder hit stadsbon.

Lite uppehåll fick vi, och spår ute vid Beatelund stod på tapeten. Sigrid ville träna upptag med Aika så vi kom att diskutera mycket kring det. Jag gick sedan ut ett spår till Aika, med ordentligt upptag, på ca. 600 meter. Hade en stilla tanke om att Loi också skulle få ett långt härligt skogsspår, men Sigrid tog snabbt ner mig på jorden "hallå, du ska lägga ängsspår va?"... "eh, javisst, absolut... det är ju det vi behöver träna på". Inte konstigt att ängsspår inte är Lois favvo, sådan herre sådan hund!

Ett ängsspår till Loi gick jag ut, tre apporter + slut och lite kringelkrokigt. Det fick ligga någon timme under tiden som vi fikade på medhavd fikakorg. Vi gick först iväg och dirigerade iväg Sigrid och Aika på deras upptag, följde med förväntan deras påsläpp och såg dem skutta iväg i rätt riktning (yes!!). Sedan lunkade vi tillbaka till vårt ängsspår... Jag selade på Loi, och skickade iväg... och någonstans där höll mina händer på att brinna upp. Aldrig har väl linan skapat sådan friktion mot mina handflator. Det var inte möjligt att hålla mot, och påsläppet blev därav ingen riktig höjdare. När Loi har för mycket krut under tassarna behöver man hålla mot lite så att hjärna hinner med - nu hamnade hjärnan några meter bakom...

Oavsett, det var ganska snabbt åtgärdat (Loi fäste på spåret). Men mina händer var förbrukade och kunde således inte hålla så fint i linan. Vi tuffade på i spåret i vart fall, och hittade apport efter apport. Loi var taggad av det höga gräset och frustade när frökapslar hamnade i nosen. Jag hastade efter och hoppade mellan sorkhålen. Vips så var spåret avklarat, och vi fick vattna oss vid bilen. Duktig Loi som hade stor motivation på ängsspår! Jag däremot måste nog skaffa handskar.

Dagen till ära har Lakki kommit hem efter långvistelse ute på landet. Mysigt värre med samlad flock (om så bara för några få dagar).

Spica

Aika