Är det tanken att man nu ska ha kommit in i vardagen igen efter alla jul- och nyårshelger?! Jag tycker då inte att jag riktigt har gjort det, alltså fått in vardagslunken än. Helgerna som jag faktiskt inte har tillbringat borta eller haft många planer under har ändå känts som korta. Det är så skönt att "dralla" runt i pyjamas en halv dag och dola runt med små göromål, kolla nätsidor som man inte annars hinner med, gå långpromenader i LJUSET och njuta av lediga timmar. Nu ser man ju ändå vissa framsteg varje vecka att ljuset håller sakta och säkert att komma tillbaka. Men jag tycker ändå att det är alldeles för mörkt och den här månaden och några veckor in i februari känns mörka och lite småtunga p.g.a avsaknade av mörkret.

Ridhusträningarna har dragit igång igen som sig brukar så här års. Xantos har tyckt att livet är väl häftigt när vi är där. Det märks att jag inte har tränat så mycket som jag gjorde tidigare i höstas eftersom hans koncentration har dalat lite och jag skyller det på den mentala statusen som då har sjunkit. Under söndagens pass blev jag dock mycket nöjd eftersom vi hoppade det blåa skynkhindret utan att han touchade i! Ok, han har inte så mkt luft mellan hindret och sina långa ben men det blir ingen touch. Vi har ju haft några "rivningar" tidigare på bl.a. det hindret som tack och lov slutade väl.

Skyddspassen har funkat ok. Jag vet inte riktigt hur jag ska vinkla hans träning just nu. Xantos är rätt så lat av sig, har dock mycket kamplust men behöver utmaningar för att göra sitt bästa. Hans träning ska inte gå på slentrian. Hm... klurar lite hur vi ska lägga upp det hela och jag har lite funderingar och teorier som jag även har blött med andra. Vi får se vad och hur det blir! Man kan ju göra på så många olika sätt, dman får olika tolkningar och funderingar beroende på vem man pratar med och i slutändan så tror jag inte man ska vara så rädd för att prova på och testa olika metoder. Människor lär sig på olika sätt och det gör även hundar.

/Marie